Om djur i organisationsforskningen – från resurser till kännande aktörer och subjekt

Vad har icke-mänskliga djur med organisationsforskningen att göra? Hur kan djurs aktörskap och intressen bli centrala frågor inom en framåtblickande organisationsforskning? I våra människostyrda organisationer och samhällen arbetar djur för och tillsammans med oss i en mängd olika roller, även om denna nationalekonomiskt värdefulla, medicinska och hälsomässiga insats sällan räknas som arbete.

Inom PAWWS arbetar vi organisationsforskare, veterinärmedicinska forskare och kliniska hundexperter tillsammans för att skapa ny och integrerad kunskap om människo-djurrelationer och människors och arbetande djurs sammanvävda välmående i organisationer.

Vi granskar frågor om djurs och människors ömsesidiga förhållande och hälsa. Vi utforskar den betydande hälsoeffekt som djur kan ha på oss människor i olika organisationer (och vice versa). Samtidigt tacklar vi etiska frågor om djurs perspektiv, intressen och välmående i människo-djurarbeten och människostyrda organisationer. Hur kan vi människor bli bättre på att organisera utifrån djurs perspektiv genom att ta frågor om djurs aktörskap, arbetshälsa och välmående på allvar? Hur anpassar sig djur som sociala aktörer till människostyrda organisationer eller arbetsplatser som opererar enligt människors normer, regler och logiker? Hur kan vi ändra på ohållbara strukturer och skapa mer inkluderande flerartsorganisationer som inte bara främjar människans intressen och behov?

Hur djur organiserar som individer, aktörer och subjekt, eller hur djur organiseras eller blir delaktiga i olika organiseringsprocesser, är högaktuella frågor i vår antropocena tidsålder. Vad särskilt organisationsforskare försöker förstå och förklara är det röriga fenomenet organisering (och de närliggande praktikerna oordning, ledning och styrning). Organisering är en central komponent i all mänsklig, men också icke-mänsklig handling. Frågan om hur vi människor kan organisera oss i ett ansvarsfullt och etiskt samspel med övriga djur på vår gemensamma planet, är högaktuell. Denna fråga aktualiseras i våra arbetsorganisationer genom våra förhållningsätt och handlingsmönster. I kärnan av PAWWS finns en vilja att ändra på oetiska sätt att organisera och behandla övriga djur i syfte att skapa mer etiska människo-djurrelationer och mer inkluderande organisationer.

Människo-djurrelationer är alltid komplexa, kultur- och situationsbundna, och så ofta paradoxala. Inom organisationsforskningen har djur traditionellt betraktats som resurser eller objekt snarare än kännande subjekt. Djur är subjekt och levande varelser, med unika perspektiv, emotioner, vilja, reaktioner och avsiktliga beteenden i omgivningen. Vi delar inte samma språk, men det betyder inte att vi inte kan kommunicera med varandra eller som människor mer vördsamt lyssna in djurs röster och perspektiv – på djurs villkor. Den icke-verbala kommunikationen är i många människo-djurrelationer central. Djur är också sociala och organisatoriska aktörer: djur påverkar, medskapar och deltar eller spjärnar emot och vägrar att delta i våra organisatoriska liv, trots människors tendenser att förbise eller förminska dessa aktörer. Djur påverkar många människors vardagliga organisering: vi som lever med hundar strukturerar till exempel upp våra dagar utifrån våra hundars behov för att garantera dem tillräckligt med motion och vila. Våra sätt att reagera och agera i organisationer färgas av övriga djurs närvaro och aktörskap.

Vi människor har (om)format och organiserat vår omgivning på sätt som haft katastrofala följder för både djuren och naturen. I en värld där människan satt sina outplånliga spår på naturen (Sörlin 2018) behöver vi alla, i alltmer omfattande grad, erkänna vårt ömsesidiga beroendeförhållande, organisering och interaktion med övriga djur, naturen och omgivningen. Inom PAWWS problematiserar vi hur djur traditionellt uppfattats som resurser och inbjuder till alternativa, mer etiska förhållningssätt. Vi vidareutvecklar organisationsforskningen bortom människocentrerade synsätt gentemot en genuint flerartsinkluderande, mångvetenskaplig disciplin som gör djurs unika perspektiv, agens och intressen rättvisa. Vi efterlyser framtida organisationsstudier som möter samtidens hållbarhetsutmaningar genom att helhjärtat inkludera mångfacetterade djurfrågor till de frågor som kräver vår omedelbara akademiska och samhälleliga uppmärksamhet. Låt oss alla tillsammans arbeta för att människo-djurrelationer som präglas av empati, omsorg och respekt skall bli normen snarare än undantaget, både i våra organisationer och i våra samhällen i stort.

Sammanfattning

  • det saknas ofta utrymme och förståelse för djurs aktörskap, perspektiv, välmående och intressen i vårt samhälle och i våra arbetsorganisationer
  • vi behöver arbeta för att djur perspektiv och välmående beaktas och hörs, och också erkänna vårt ömsesidiga beroendeförhållande.
  • Vi behöver förstå att vi människor har olika makt i förhållande till övriga djur och att makt innebär ansvar
  • Vi behöver problematisera den människocentrerade (organisations)forskningen och inkludera nya perspektiv som tar djurs aktörskap, perspektiv och intressen på allvar.
  • för vår egen och för andra djurs välmående behöver våra viktiga samhälleliga beslut vara mindre människocentrerade och mer empatiska, holistiska och flerartsinkluderande till sin natur.

En längre artikel på svenska med titeln ”De förbisedda och nedtystade – om djurs agens och människo-djurrelationer i organisationsforskningen” utges av Finsk Tidskrift våren 2024.

Skribent

Astrid Huopalainen, biträdande professor, Aalto-universitetet